Google Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Tillbaka till listan

Reuse reduce remake

Nyhet 2016-07-22

På 50-talet genererade genomsnittssvensken 25 kg avfall år idag är den siffran uppe i 510 kilo avfall per år — men den siffran går att ändra med lite vilja och kunskap.

I Sverige har vi blivit riktigt bra på att källsortera olika förpackningsmaterial, vi är så pass bra att vi borde vara redo för att ta nästa steg upp i avfallstrappan och göra återanvändning till en naturlig del av vardagen – som den var för 60 år sedan då strumpor lagades, kläder gick i arv och husmorsknepen var sunt förnuft.

Genom att återanvända, sälja vidare eller hitta nya användningsområden för produkter undviker vi ett ohälsosamt slit- och slängsamhälle. Den där trasiga t-shirten kanske kan bli en snygg väska eller den spruckna tallriken kan få agera mosaik som piggar upp ett trött gammalt bord; det är bara fantasin som sätter gränserna.

Varför återbruka?

Ett begrepp som på senare tid fått mer uppmärksamhet är avfallsfotavtryck, det beskriver den mängd avfall som en produkter ger upphov till redan innan de hamnar på butikshyllan. Avfallsfotavtrycken varierar beroende på typ av produkt, till exempel ger ett par bomullsbyxor upphov till 25 kilo avfall innan de når butiken, träningskläder 17 kilo och en bärbar dator 1200 kilo avfall. Eftersom mängden avfall för ett par bomullsbyxor lämnar efter sig är så stor blir det ett otroligt resursslöseri att kassera dem så snart de fått ett hål eller bara tappat lite färg.

En undersökning genomförd av Myrorna visade att sju av tio svenskar använder mindre än hälften av kläderna i sina garderober. Trots att vi inte använder alla kläder så rensar vi dessutom sällan våra garderober, och när vi väl gör det så slänger vi dem i soporna istället för att lämna dem till återanvändning. Varje år slänger svenskarna 70 000 ton kläder och annan textil i soporna, vilket enligt Myrorna motsvarar 5,4 klädesplagg i sekunden. Om vi istället lät kreativiteten styra och hittade nya sätt att nyttja de plagg som blivit slitna eller bara tröttnat på så skulle vår klimatpåverkan minska avsevärt.

SRV ♥ Refo = sant

Vi på SRV samarbetar sedan en tid med organisationen Refo som arbetar med att hitta nya användningsområden för uttjänta plagg och accessoarer. Kläder sys om till alla möjliga nya produkter och säljs sedan vidare. Samtidigt engagerar Refo individer som lever i utanförskap som nyanlända personer, unga, rehab eller efter sjukdom. Refo handlar alltså inte enbart om hållbarhet ur ett miljöperspektiv utan även ur ett samhällsperspektiv.

Genom att återanvända, sälja vidare eller hitta nya användningsområden för produkter undviker vi ett ohälsosamt slit- och slängsamhälle. Den där trasiga t-shirten kanske kan bli en snygg väska eller den spruckna tallriken kan få agera mosaik som piggar upp ett trött gammalt bord; det är bara fantasin som sätter gränserna.

Varför återbruka?

Ett begrepp som på senare tid fått mer uppmärksamhet är avfallsfotavtryck, det beskriver den mängd avfall som en produkter ger upphov till redan innan de hamnar på butikshyllan. Avfallsfotavtrycken varierar beroende på typ av produkt, till exempel ger ett par bomullsbyxor upphov till 25 kilo avfall innan de når butiken, träningskläder 17 kilo och en bärbar dator 1200 kilo avfall. Eftersom mängden avfall för ett par bomullsbyxor lämnar efter sig är så stor blir det ett otroligt resursslöseri att kassera dem så snart de fått ett hål eller bara tappat lite färg.

En undersökning genomförd av Myrorna visade att sju av tio svenskar använder mindre än hälften av kläderna i sina garderober. Trots att vi inte använder alla kläder så rensar vi dessutom sällan våra garderober, och när vi väl gör det så slänger vi dem i soporna istället för att lämna dem till återanvändning. Varje år slänger svenskarna 70 000 ton kläder och annan textil i soporna, vilket enligt Myrorna motsvarar 5,4 klädesplagg i sekunden. Om vi istället lät kreativiteten styra och hittade nya sätt att nyttja de plagg som blivit slitna eller bara tröttnat på så skulle vår klimatpåverkan minska avsevärt.

 

SRV Refo = sant

Vi på SRV samarbetar sedan en tid med organisationen Refo som arbetar med att hitta nya användningsområden för uttjänta plagg och accessoarer. Kläder sys om till alla möjliga nya produkter och säljs sedan vidare. Samtidigt engagerar Refo individer som lever i utanförskap som nyanlända personer, unga, rehab eller efter sjukdom. Refo handlar alltså inte enbart om hållbarhet ur ett miljöperspektiv utan även ur ett samhällsperspektiv.

Har du vägarna förbi Hötorget i sommar?

Från maj till september har du möjlighet att träffa Refo på Hötorgsterrassen i Stockholm och lära dig mer om samt diskutera hållbarhet av alla de slag. Läs mer på refo.nu

 

Mer information